Mie, det lilla livet!

Jag är förkyld med feber och då förstår ju alla att man ska vara hemma och krya på sig.  Det är jag i och för sig men jag fick verkligen tvinga mig. Jag som pratar om att måna om sig själv, att det är viktigt att sköta kropp och knopp och hitta balansen.
Vaknade i morse och tänkte på allt jag har att göra på jobbet, individutskott hit, socialnämnd dit, möte med resursgrupper och kontor, protokollskrivning och återsökning. Sist men inte minst två nya kollegor som ska in i arbetsuppgifterna på ett bra och bekvämt sätt.
Låg och tänkte på allt jag har att göra och försökte mota förkylningen med tankens kraft.
Jag gick till och med upp tidigt, gjorde frukost och tänkte fortfarande tvinga mig iväg till jobbet men så tröt krafterna och febern steg. Då ringde jag chefen och berättade att jag är hemma idag.
Nu är jag mest arg på mig själv för att jag inte tar mig själv på allvar, jag måste lära mig att slappna av och tillåta mig att vara sjuk! Jobbet finns kvar, det är jag övertygad om!
Nu ska jag vila... och bli frisk för i morgon är det jobb!