Mie, det lilla livet!

Laddar och laddar, det var väl kanske att överdriva en smula. Jag ska ta en kopp kaffe, gå på toa och sen ska jag ut och knalla i en dryg timme. DET ska bli skönt.
Äntligen känner jag mig så pass frisk att jag kan ta långa vägen till affären som, som sagt, tar dryga timmen. I annat fall, utan omväg, tar det inte mer än tjugo minuter att gå till affären men idag känner jag att det spritter lite i benen.
En sådan dag har jag längtat över för jag tror banne mig att jag kommit till det stadiet jag VILL och BEHÖVER röra mig mer än vanligt för att bli pigg och må bra. Ni vet, det där stadiet man tidigare bara hörde talas om och mottog med en viss skepsis! 
Men som sagt, nu är jag där jag också....