Ovanligt för mig men vanligt för många... och tvärt om
Idag gjorde jag något jag väldigt sällan gör. Jag åt en riktigt fet lunch och då pratar jag FETT fet!
Jag ska erkänna att det var gott och det tyckte både jag och min lunchkamrat. Vi var till ett riktigt långtradarchaufförsställe och åt, då är ni med va?
Vi åt kycklingschnitzel, rättare sagt TVÅ, till det serverades det stekt potatis och cirka en halvliter bearnaisesås.
Jag kan inte begripa att det finns folk som äter sånt till lunch flera gånger i veckan. Hur orkar de, hur mår de, hur ser de ut, de som äter så?
Jag och lunchsällisen var rätt illamående på eftermiddagen och då har vi ätit så EN gång.. sjukt!
Eftersom vi även håller på med stegräknartävling på jobbet så har vi tillgång till en massa fina tabeller och annat där vi registrerar antal steg och kan även regga det vi äter. Det gjorde vi!
Under den lunchen åt vi mer än vad vi behöver i energi under en hel dag! Är det riktigt klokt det?
Jag som inte är måttlig på något sätt fortsatte att plippa in det jag brukar äta på en solosittande hemmakväll och räknade fram hur många steg jag var tvungen att gå för att få bort det. DET var inte kul att se.. det blev cirka 55´000 steg!
Men tack och lov är detta intag ovanligt för mig men vanligt för andra.
Något som däremot är vanligt för andra och inte för mig är att ha en vit månad eller så.
Själv är jag ju en vingudinna och tycker om vin till helgen, både en och flera glas. Men nu ska jag ha en vit.... helg!! Det ni!
