Mie, det lilla livet!

Idag fick jag höra att den studerande maken ska iväg på praktik och inte vilken praktik som helst. Nej, han ska till Prag och praktisera en månad.
Det är klart att jag är enormt glad för hans skull, glad och stolt över honom.

Men det är lite ambivalent, det ska jag också erkänna. Han är redan, som det är idag, tillräckligt långt borta och tyvärr så missar han över halva familjens bemärkelsedagar.
Det går visserligen att ta igen på något vis men ja, det är trist.

Hur som helst, grattis till att just du blev en av dem som fick åka