Mie, det lilla livet!

Nu är klockan drygt nio och jag har redan varit och gymmat. Det var ett riktigt härligt sätt att vakna på kan jag säga.
Upp och drack kaffe i arla morgonstund. Tog yoghurt och müsli där hemmavid och trampade iväg till stan. Bara det var en liten nätt tur på ca 8 kilometer.
Sen gymmade jag så svetten lackade och jag njöt!
En macka och en kortare cykeltur senare sitter jag på jobbet och mår riktigt, riktigt bra.
Fint jobbat Mie!

Här tränar jag inte... ÄN!
Skylab i LA!

Den här veckan, sista veckan innan semester, är en skön vecka.
Jobbar på kontoret i två dagar för att sen tillbringa två stycken i Malmö. Vi är tre stycken som ska ner och träffa en "kollega" som har samma arbetsuppgifter som jag har för att bolla lite idéer, byta tips och råd.
Vi ska också göra ett studiebesök på Åbygården i Anderslöv. Har vi tur och vädrets makter är med oss tar vi oss även över till Danmark en sväng.

Väl hemma på torsdag kväll börjar min semester. Semestern ska njutas med familjen i härliga fem veckor. Så ni hör, det är inte ett dugg synd om mig.

Idag var dagen T som i träning och därför har jag börjat min dag på gymmet.
Eftersom jag inte har tränat på ett tag och dessutom har börjat på ett annat gym så var det träning med instruktör idag. Det gick finfint och efter en timme var vi båda nöjda. Nöjda för den här gången.
Nu är det bara resten kvar och resten börjar i morgon med ett konditionspass. Sen ska ni se att det rullar på... enkelt! :)
Hur som helst, det kändes fint att vara tillbaka på gymmet för det är där jag vill träna.

Jo, det här är jag!

Så har då sommarsolståndet passerat. Jag märkte inget, gjorde du?

Tänk att vi nu har haft vår längsta dag och kortaste natt och solen har varit som allra högst på himlen. Klockan 13.28 igår nådde solen zenit över Kräftans vändkrets i Sahara, det ni!

Det känns inte ens som om sommaren kommit igång tycker jag. Det känns nästan lite konstigt att barnen har sommarlov, att vi snart har semester och att det är dags att fira midsommar.

Apropå fira, grattis dotter i efterskott. Du hade ju namnsdag den 20:e!

Nu är den efterlängtade fredagen här. Det är skönt att vara ledig men nästan ännu skönare att njuta fredag.

Jag varvar ner redan på jobbet men ser till att jobba undan så jag slipper mötas av högar på måndag. Det är gladare och mer lättsamt ute i fikarummet bland oss som är kvar under fredagseftermiddagen.

När jag kommer hem möts jag av ett rent hem, en god middag med gott vin till. Förhoppningsvis möts jag också av en glad familj som inte gjort annat än längtat efter mig!

Som sagt, den efterlängtade fredagen är här.

Ja, jag vet att det inte är något nytt eller ens spännande men jag kan inte låta bli att fundera över fenomenet Daniel.
Tidigare var han en rätt läcker gymägare som såg ut att ha det rätt bra. Nu har han blivit minst 30 år äldre och ser ut som en stram liten gubbe.
Jag trodde i min enfald att vårt kungahus hade kommit längre än så här.
Eller är det vi medborgare som kräver gubbighet, utan den minsta personlighet, i vårt kungahus?

Hur kan man tillåta att en, relativt sett, snygg kille förvandlas till någon som inte ens är på riktigt?


Bilden är snodd direkt från Aftonbladet.

Dagens outfit skiter jag fullständigt i, jag kör med dagens hair i stället.


   

Min senaste färg som är lika delar 4:a + 4.26 med en dutt 3:a i en hel blandning.
Effekt, 4.26.

Ja ni fattar, eller hur?!

Jag tror, men törs inte hoppas för mycket, att mina järntabletter börjar ta nu.

Känner jag efter, så där lite lagom, känner jag mig en aning piggare.

Helgen är över, en helg som regnade bort mer än något annat.

Vi hade tänkt gå och strosa uppe i centrum för att se efter vad Gottsundadagarna hade att erbjuda oss. Men det blåste och regnade bort. Dock hann vi upp en liten sväng för att prova lyckan vid chokladhjulet, gick åt helvete, och en åktur för dotter med kamrat, gick bättre.
Efter åkturen gick vi hem och hade hemmamys i stället tillsammans med lite gott och en Beck-film.

                                  

Söndagen blev om möjligt ännu slöare men för att inte falla ur helt och hållet var jag ut på en joggingtur. Jag kom på att det är rätt skönt att jogga när det spöregnar, åtminstone försöker jag övertyga mig om det!

Jag är en Buzzador. Det betyder att jag får hem olika produkter som jag ska testa, sprida ut till mina vänner på olika sätt för att sen återkomma med en recension om just den produkten eller tjänsten.

Nu senast fick jag hem ett paket med flingor från Wasa. Närmare bestämt Wasa 4 Crisp Mix, en naturell och en med äppelsmak. Att de dessutom är nyckelhålsmärkta passar en kostrådgivare perfekt.

Jag fastnade för dem direkt, de är krispiga och goda. Speciellt äppelvarianten tillsammans med vaniljyoghurt var riktigt gott. Den naturella var god den också men bäst tyckte jag om den med äpple i. Mina vänner som smakat flingorna tycker också om dem. Det är ingen som varit missnöjd, inte hittills i alla fall!

Vill du också bli en Buzzador?
Följ då den här länken så det framgår att det är jag som har bjudit in dig (mitt användarnamn som buzzador är marie_karlstrom)

Vill du veta lite mer först så kan du följa den här i stället.

Hennes mål är att väga 450 kg och bli den fetaste kvinnan i världen.
Jag har bara en fråga.

VARFÖR?


Se Aftonbladets webbtv

Ikväll har barnens kusiner sin skolavslutning. Det ska naturligtvis firas med fanfarer och hurrarop! Tänk barn, i morgon får ni sova ut!

Våra egna barn får vackert kliva upp, de har sin avslutning i morgon. Vi har firat elva stycken avslutningar i Gottsundakyrkan och i år är det den sista. Vemodigt!

Vår prinsessa ska på bal i kväll... vacker som få!

 

Nu är det dags för mig och några kollegor att vandra Eriksleden. Klockan halv tre är det dags och vi belönas med kaffe och macka när vi är framme vid Odinsborg. Just det ser både jag och kollega Lotta fram mot.

Naturligtvis har vi bullat upp med vatten, nötter och russin. Dock glömde vi energidryck, pannband, nummerlapp och första-hjälpen-kit men det får gå ändå!

Idag skojade jag och kollegan om ålder, sjukdomar och piller. Eller rättare sagt allt jämförande som de äldre ägnar sig åt mest hela dagarna. De jämför krämpor, läkarkontakter, mediciner och så vidare.

Nu är jag själv där, vid ynka 44 års ålder.

Jag äter medicin för allt och inget känns det som. I botten har jag både astma och allergi och det måste jag medicinera för, i synnerhet nu under våren. Som om inte det vore nog har jag fått Levaxin, en medicin som de flesta kärringar över 40 har!

Vid min senaste date med läkaren fick jag även medicin mot mitt kryp i benen. Samtidigt togs en massa tester.
Nu har jag fått svar på dessa och kan glatt meddela att jag har normala värden på B-vitaminer, både B12 och Folat. Njurfunktion och blodsalter är finfina.

Men, ja naturligtvis finns det ett men. Jag har ett taskigt Hb, 117, kombinerat med halvtomma järndepåer, Ferritin. 6,0 för er som vill veta!

Så nu mina vänner ska jag äta än mer piller, en massa järntabletter i rätt hög dos.
Ni som har ätit järntabletter vet kanske hur man kan bli i magen.

Därför har jag nu ett ämne till jag kan orda om, jämföra och oja mig över.

Idag gav jag mig ut och joggade igen.

Tack och lov så var jag rätt ensam i skogen, eller också  hade jag skrämt iväg alla andra.


För titta hur jag ser ut när jag joggar!

  

Just nu händer det inte så mycket i det karlströmska livet men det står heller inte stilla.
Det finns att göra så här i avslutningstider. Visserligen har vi ingen som tar studenten hemma men att gå ur nian är stort nog.
Det vankas bal på Skaris för minstingen och det måste förberedas noga. Förberedas genom shopping, makeup och frisörbesök.
Jag tycker det är kul men maken verkar inte lika entusiastisk. Det är väl en tjejgrej kan jag tro! Kan dock trösta med att nästa år är det killgrej som ska planeras för då tar sonen studenten!
Men som sagt, just nu händer det inte så mycket i det karlströmska livet, men det står heller inte stilla!

Hon i mitten är jag, hon har åtminstone mitt startnummer!
Grattis tjejer, ni var och är jätteduktiga!