Mie, det lilla livet!

Så här dagen innan dagen STUDENT har jag verkligen inte tid med träning. Inte ”riktig” träning på lokal i alla fall. Röra på mig kan jag naturligtvis göra, det tar ingen tid direkt. Men hur som helst, nu börjar jag få riktig abstinens. Jag drömde till och med om spinning i natt. Jag var på ett stenhårt pass tillsammans med kollegan, stenhårt och långt. Det var någon slags maratonspinning och vi höll igång i två timmar… herre gudars, jag var slut när jag vaknade, jag lovar!

Ja, jag vet redan nu att min träning kommer att komma lite i skymundan den här veckan. Jag VET det! 
Sonen tar studenten på onsdag och det finns fortfarande en del att göra. Present är inköpt, kläder är köpta, och allt är planerat. Nu ska det bara shoppas ingredienser till det ätbara, leveransen från bolaget ska kånkas hem, det ska göras en massa godsaker, maken ska klippas och hemmet ska pyntas. Det enda jag inte har under kontroll är vädret, tyvärr! Jag har hört att det ska regna på onsdag!! Illa, riktigt illa!
Nä, nu har jag inte tid att sitta här. Jag ska ut och plocka bort blommorna som växer fritt ute innan maken går loss med gräsklipparen!

Tjing!

Nu börjar jag äntligen återhämta mig efter vårrusandet i torsdags. Visst har jag haft en aningens träningsvärk men det är inget mot allergin jag kände av efter loppet.
Det yrde pollen under hela loppet och med medicin i den vårrusande kroppen gick det bra. Men efteråt var det jobbigt, riktigt jobbigt. Under hela fredagen och halva lördagen har jag haft problem med ögon och näsa. Dessutom har jag känt mig rätt tungandad så helt kul har det inte varit. Men så är läget och det kostar att ligga på topp!

Nu är det söndag och inte vilken söndag som helst. Det är mors dag!
Men någon frukost på säng blev det inte i det karlströmska hemmet i år. Båda barnen är hos sina respektive. Därför satsar vi på en mysig eftermiddagsfika i stället…

Ha en bra söndag och grattis alla mammor!

Igår vårrusade jag tillsammans med kollegor och dotter. Eller rättare sagt, jag joggade lite och gick en del. Dottern försvann i fjärran redan efter ett par hundra meter… Men så här hon både ung och lätt! J

Det gick rätt bra för mig att ta mig runt banan på en halvmil. Det enda problemet var all pollen som yrde runt mig i tjocka moln. Men det var bara att igga, borra ner huvudet och fortsätta nöta.

Efter vårrusningen var det picknick med kollegorna. Jag kom föresten in som trea bland tiotalet kollegor och det är jag nöjd med.
Vi picknickade skinka och lax, potatissallad och bröd, ost, äppelkaka, cider och minimorötter. Kort sagt, vi blev mätta och belåtna. En kollega hade vin med sig men jag stod över. Jag hade inte bara halvmilen i kroppen, jag skulle cykla hem också. För mig är det nämligen helt omöjligt att cykla med den minsta droppe alkohol i kroppen, det går bara inte!

Idag känns allt fint på alla sätt och vis. Jo, lite problem med både ögon och näsa har jag men det struntar jag i. Det är fredag och då ska jag njuta, så det så!

I morgon är det karneval i stan, då ska jag njuta än mer!

Nu har onsdagen kommit och gått och jag har för första gången i mitt liv deltagit i tantgruppen! Vi hade en härlig kväll där vi åt, drack kaffe, en del pysslade och alla pladdrade. Pladdrade en hel del!
Det var jättekul att få träffa somliga igen och även få träffa fb-vänner jag aldrig träffat I Riktiga Livet!
Jag hoppas verkligen inte att det var för sista gången…

I morgon är en annan dag. En dag som avslutas med Vårruset, eller Vår Ruset som man tydligen ska skriva… lycka till önskar jag mig, dottern, kollegorna och alla andra som rusar runt i Uppsala i morgon!

Idag ska jag göra något riktigt kul, jag ska på prat och pyssel. Eller tantgrupp som också kallar det!

Det började med att jag och en tjej till, som jag f.ö. aldrig träffat, tjatade på vår gemensamma vän på fejan om att det var orättvist att hon inte hade tantgrupper när hon hade tjejgrupper varje vecka.
Vår vän är fritidsledare och det var alltså inget konstigt med att hon enbart hade tjejgrupper men vi gjorde vårt tjatande till en grej.

Nu har min nyvunna fejanvän sett till att vi ska ha en tantgrupp, eller pyssel och prat som hon kallar det. Vi är alltså några som ska träffas och pladdra en massa och pyssla med vad man behagar och vill under tiden.
Det ska i alla fall bli superkul att träffas, träffas på riktigt. För nej, jag har inte gjort det med någon förutom en, fritidstanten!

I morgon är min arbetsdag full av möten, tre stycken närmare bestämt. Jag förstår och vet att det är nödvändigt med möten ibland men jag känner det inte som att jag jobbar på riktigt då.
Jag kan inte påstå att vi har möten i onödan på jobbet, tvärt om. I morgon har vi arbetsplatsträff, viktigt. Sen har vi lunchmöte med facket för att prata om lönearbetet, viktigt. Under eftermiddagen är det arbetsutskott, viktigt.

Men än viktigare för mig är det med rörelse, speciellt de dagar då jag sitter stilla. Därför avslutar jag dagen i morgon med ett spinningpass.
Utöver det så cyklar jag min en och en halvmilare precis som vanligt!

I stället för att bättra på träningsvärken i röven ägnar jag mig åt att frossa i recept.

Sonen tar studenten och vill ha smörgåstårta och det ska han naturligtvis få. Jag har planer på att göra en laxtårta, en skaldjurstårta och en ost och skinka. De flesta brukar äta skaldjur och lax men dottern tål varken fisk eller skaldjur så därför blir det tre olika sorter.

Men innan det så blir det bubbel och plock. Jag har tänkt göra grissinis med olika smaker som basilika, ost, chili mm. Ostkulor, oliver, cornichoner, marinerade svampar o.s.v. borde också smaka.
När det är dags för kaffet funderar jag på att antingen bjuda på havrebollar á la Lincals eller Macarons. Jag vet inte riktigt än vad det blir för båda är svingoda och lika omtyckta. Jag lottar kanske eller också får ni bestämma vad det ska bli.

Havrebollar eller Macarons… vad blir det?

Idag var vi åter igen på lott och mös. Först var vi iväg och handlade lite blommor och jord men sen var det äntligen dags att sätta spaden i jorden.

Vi grävde en hel massa idag också men vi fick även ner frön. Frön som ska växa till sig och bli mangold och sallad. Nu börjar lott bli just en lott och det är så härligt att se den växa till sig.

Som grädde på moset så fyller lott en månad idag. Hipp hurra!

Igår genomförde jag ett riktigt tungt pass och det känns i mina muskler idag. Nej, jag var inte på gymmet, jag var på lott!

Jag och maken var där hela dagen. Maken rensade bort maskrosor så han fick sår i händerna och jag grävde lerjord tills mjölksyran sprutade ur öronen.
Men vet ni, jag gnäller inte en sekund över att lott är både lerig och tungjobbad, jag älskar vare centimeter av den.
Just nu frodas jordgubbarna, eller rättare sagt så blommar jordgubbsplantorna. Men det är gott nog och jag känner en stor jordgubbsglädje.
Vår rabarb tyckte inte om att bli flyttad på men vem vet, den tar sig kanske. Jordärtskockorna ligger i jorden och gottar sig och jag ser fram mot höstens skörd.

Men mest av allt så ägnar vi oss åt att rensa bort sådant som har vuxit sig stora när lott legat i träda och grävning av tung lerjord.
Trots att våra kroppar är lite brutna idag så kommer dagen idag även att tillbringas ute på lott.

Jag älskart!

Tyvärr blev det ingen träning idag som planerat. Jag har dock lärt mig att världen inte går under utan rullar på trots allt. Förlorad träning går alltid att ta igen, så det så.

I morgon ska jag spinna på lunchen, det passet tänker jag inte missa. 
Jobbar på fackexpen i morgon hela dagen och har dessutom årsmöte i bostadsrättsföreningen direkt efter jobbet. Så det blir till att planera både mat och motion därefter…

En sak är säker, en hel del cykelnötning lär det bli och jag som redan nu börjar känna mig som en chimpans!

Livet är verkligen hårt för en del...

Själv lever jag på Rysk kaviar, tryffel och champagne!!

Hann precis in på kontoret innan regnet bröt ut.

Tack för det, dags att köpa en trisslott kanske?!

Idag är det en extra god morgon, det känner jag i hela kroppen. Jag är pigg, det har regnat i natt så jag är o-allergisk, jag har sovit gott i natt och morgonens största problem består i om jag ska cykla till jobbet eller ej.

Har man inte större problem än så har man det rätt bra, eller hur?!

Det lutar åt att jag tar cykeln trots att arbetsdagen avslutas med ett tufft spinningpass. Det gäller ju att hela tiden utmana sig själv, eller hur?!
Så en timmes svettig spinning och 1.5 mils cykling får vara min dos idag. Det gäller  ju också att passa på med cyklandet när det är pollenfritt!

Känns bra, inget att skämmas för alls!

Nu har det varit lite si och så med min träning. Dels har jag varit krasslig, jag har varit borta och nu senast gjorde jag illa tån. Men då är då och nu är nu och nu jäklar!

I morgon blir det spinning, jag vill ju inte göra annat på måndagar än just spinna.
Tisdag blir det hederlig gymträning. Jag har tänkt mig en ordentlig genomkörare av hela kroppen.
Onsdag är coredag och torsdag är det dags att spinna igen.
Eventuellt gör jag ett byte och vilar på torsdag och spinnar på fredag i stället. Jag har inte bestämt mig än utan är lite wild and crazy och kör som jag känner…

Så kom regnet även till oss här i Uppsala. Det började precis när jag hade sagt till maken att "det är bäst att vi går till lott nu, innan det börjar regna!!"

Tro inte att jag gnäller över regnet. Nej tvärt om, jag gillar det. Jag och barnen är lite allergiska mot pollen så vi har inte kunnat vädra hur som helst under dagarna. Men nu kan jag lova att både fönster och dörrar är öppna och det är så skönt!
Dessutom är jag en svampplockare av stora mått och nu riktigt hör jag hur svampen kommer att trivas.

Hade bara min tå varit bra så hade jag gett mig ut på en stavgångs- eller joggingtur nu när det är regnfräscht ute. Men jag vilar några dagar till trots att det snart är Vårrus... hoppas bara att min tå klarar av den halvmilen!!

Ja jag ska då passa på... det är ju så billigt, superbilligt!!

Visst är det konstigt hur saker och ting plötsligt kan bli en vana eller en tradition?!

Vid förra årets planeringsdagar med jobbet blev jag sjuk. Jag tillbringade en hel förmiddag hängande över en toastol på Haga slott. Jag var yr och mådde jätteilla.
Tidigare i år var jag på resa med SKTF, den slutade med att jag fick feber och sen var jag sjukskriven i två veckor.
Nu har jag också varit på planeringsdagar och vad händer? Jo, jag slår i min stortå så illa att jag förmodligen fått en liten fraktur. Jag halkade ur dessa jäkla flippisar jag blivit tilldelad, den vek sig under foten och jag stupade fram i trappan. Det gjorde svinont kan jag berätta.
På kvällen var jag både blå och öm, dagen efter såg jag bara ett svart streck tvärs över stortån. Igår hade det mörkbruna övergått i ljust och idag är jag blå och svullen under tån!
Nu roar jag mig med att se hur blåmärken och svullnader ändrar sig från en dag till en annan, jättekul!
Kom på en sak, det är kanske något man kan skapa en tävling kring.

Gissa hur min stortå ser ut i morgon!

Nu var det ett tag sedan jag var här. Det betyder dock inte att jag varit sysslolös, snarare tvärt om!

Måndag och tisdag tillbringades på Yasuragi, Hasseludden. DET SVED INTE ETT DUGG! Men jag måste säga att jag är lite besviken och Yasuragi levde inte upp till mina förväntningar. Jag tyckte att det var lite sjavigt, både på konferens- och hotelldelen. Det kändes inte så där fräscht som jag förväntar mig av ett sånt ställe.

Hur som helst, det var ett par härliga dagar. Vi tvagade oss på Japanskt vis, vi simmade och låg och njöt utomhus i varma bad och såg finlandsfärjorna fara förbi.
Vi satt ute på altanen och njöt sol. Frukostbuffén intogs i strålande sol utomhus och jag lovar att vi alla blev mätta. BTW, jag åt sushi till frullen, hur ofta har det hänt?

Allt som allt var dagarna bra och vi fick mycket gjort under konferenstimmarna.

Idag är det kontrasternas dag må jag säga.

Från att ha stått ute i jorden och skitat ner mig ska jag, i och för sig ut på landet, på glitter- och glamourparty.
Det är makens kusin som fyller år, hela 45 och det ska naturligtvis firas. Dessutom får jag nu äntligen lov att träffa hans släkt, kul!

Nu ska förbereda mig och visa hur glittrig och glamourös man kan vara som 45 åring. Jag själv har ju fått öva på det i hela tre veckor!

Dagen idag verkar vara just den dagen då hela Sverige har städdag. Naturligtvis har även vår förening städdag idag.

Det ska fixas på lekplatserna, spaljéer ska oljas in och gemensamma utrymmen ska snyggas till. Men vet ni, varken jag eller maken är med på städdagen. Vi smiter iväg till lotten i stället!

Min smitning försvarar jag genom att jag redan är föreningens revisor och sekreterare på föreningsstämman, det räcker så. Maken är webbmaster så han har så det räcker han också. Så det är med gott samvete vi smiter ner på lott, så det så!

Trots att jag hade ont på passet igår tänker jag gå på ett idag också. Eller det är kanske just därför jag går idag också. Jag måste ju se om jag kan spinna bättre idag!

Trots att jag åt bra igår har jag ätit bättre idag. Jag har också sovit bättre i natt än natten innan. Som lök på moset har jag druckit bättre idag än igår. Det vill säga, mindre kaffe och mer vatten. Dessutom har jag dunkat på med lite salter och mineraler för vem vet, det kan vara dålig balans i mitt kroppsvatten.

Men nu är jag redo, så redo jag kan bli.

Idag har jag varit på ytterligare ett pass. Provade på en ny instruktör idag och jo, det fungerade bra idag också. Men jag har naturligtvis mina favvoinstruktörer och jag försöker gå på deras pass så mycket som möjligt.

Idag fick jag dock ont i vaderna efter att ha spinnat en kvart ungefär. Det stör mig som fasen att jag får ont för spinna är den roligaste motionsformen jag vet och jag tänker inte lägga av.

Jag har ätit bra under dagen, druckit rätt mycket vatten så det känns inte som om det är där det felar.

Jag använder mig av spinningskor och de sitter som de ska. Att ställa in cykeln kan vara knepigt och en liten ändring kan göra stor skillnad så vem vet, det är kanske där det felar.

Så passet idag var visserligen jobbigt men jag kände att jag kunde ge mer. Så därför kliver jag på cykeln i morgon igen. För skam den som ger sig, eller hur?!

Igår eftermiddag var jag på ett sjukt jobbigt spinningpass. Sjukt jobbigt men ack så kul!
Som grädde på moset var ventilationen ur funktion så jag fick verkligen svettas som en gris… DET är svinskönt
Trodde att det skulle kännas mer i benen idag än det faktiskt gör.
Vad kan jag dra för slutsats av det? Jo, det är inte farligt att ta i så det väser i lungorna och jag måste ta i för att fylla dem… dessutom finns det mån kvar så det är bara att öka!

Jag trodde inte att jag skulle bry mig så mycket om en restaurang som brunnit ner.
Men jag känner mig lite ledsen över det som hänt.

Vi i familjen har så härliga minnen därifrån, dessutom tyckte vi alla om de som arbetade där. Ja till och med ägarens familj som ofta var där och hjälpte till.

Jag och barnen var där på premiärkvällen och det var en historia för sig. Vi tog igen allt dagen efter… Jag och maken har varit där flera gånger för att både äta och dricka gott. Vi båda har fotat till deras hemsida som dessutom maken har gjort. Inte bara det, maken har även gjort restaurangens meny och diverse planscher inför olika event de haft där.

Maken och jag gick förbi där igår, vinkade glatt åt Raffe som jobbade då. Pratade om hur trevliga både han och ägaren är, hur kul vi haft och hur mycket vi såg fram mot en sommar på deras altan.



Bilden är från UNT

Tidigt i morse, långt innan klockan skulle ringa, vaknade jag av röklukt i sovrummet. Ni må tro att jag vaknade till rätt ordentligt. For upp men konstaterade snabbt att det inte brann inne, tack och lov. Det var alldeles grått ute av rök och jag såg att det kom en bit bortifrån vårt hus.

Lade mig igen och efter ett tag vaknade jag av att maken stod och pratade med en polis. Nej, han är inte pyroman!
Däremot så gick polisen runt och berättade att vår kvartersrestaurang har brunnit ner och att röken inte var farlig på något sätt. DET tycker jag var fint gjort av poliserna för vi är en hel del som bor i området så jag antar att det tagit hela morgonen att gå runt och berätta.