Mie, det lilla livet!

Idag vaknade jag tidigt, trots 11-årskalas igår. Började morgonen med att sanera altanen från så mycket pollen som möjligt. Sen dess har jag suttit där och njutit kaffe.... helt underbart!
Idag ska jag fixa rabatten, den ska bli full med violer. Som om inte det vore nog ska jag till det stora möbelvaruhuset i stan och köpa nytt badrumsskåp.
Men sen ska jag bara sitta på altanen, lukta på violerna och ha det sååååååååååå skönt!

Min bror kan ordna bra barnkalas han... titta bara!

Jo, proportionerna stämmer, det ska vara så här!

Inatt drömde jag en dröm som fortfarande sitter kvar i mig, starkt.

Jag drömde att jag var ute och körde bil, dottern var med, och vi letade efter något.

Vi kom fram till ett hus, eller rättare sagt ett fort. Där skulle vi gå in och vi blev lovade ett bra boende och vänligt bemötande.

Väl där inne upptäckte vi att människorna där inte alls var särskilt vänliga, tvärt om. Vi försökte ta oss ut men fick då höra att om man väl kommit dit fanns det inget sätt att ta sig därifrån.

Drömmen slutade med att jag lyckades ta mig över en mur och bort därifrån men upptäckte att, trots det, var människorna runt mig som dem innanför muren. Sen vaknade jag.

Det är svårt att beskriva känslan jag hade och fortfarande har kvar efter drömmen men eftersom jag är fantasifull av naturen har jag översatt den till det verkliga livet. Även här har jag gått in i något som verkade annorlunda från början än vad det till slut visade sig bli. Visst kan jag ta mig därifrån men saker och ting kommer ändå att vara påverkade av det jag gav mig in ifrån början och jag kommer inte att komma undan helt och hållet. Inte i första taget i alla fall.

Ibland tycker jag inte att jag gör annat än att rensar och kastar saker här hemma. Det är ett under att det finns saker och ting kvar. Igår kom jag på att det står en container ute på parkeringen, hehe. Den var inte ens halvfull och det tog jag som ett omen.

Så rensningen fortsatte och på något sätt ger den mig kraft. Jag rensar bort och kastar sånt som inte längre betyder något för mig eller min familj. Sånt vi inte längre behöver eller inte vill ha. Det känns så skönt att jag tror jag fortsätter idag också.

Idag jobbar jag halva dagen och i morgon är jag ledig. Som kocksonen sa, det är rätt bra att den där Jesus for till himlen för då får vi ju lite ledigt!
Firar man kristihimmelsfärd och i så fall, hur?!

Det var inte länge sedan jag satt och tyckte att jag inte hade något att göra, inget hände och allt bara flöt på i en grå sörja. I helgen har det nog vänt med tanke på att jag gjort en massa.

Lördagen började med att jag satt här hemma och funderade fram och tillbaka på om jag skulle ner på stan eller inte. Dotter sov och hade inga såna planer alls. Men så fick jag oväntad hjälp och helt plötsligt satt jag, dottern, hennes kompis och min gamla kompis nere i stadsparken och mumsade sallad, jordgubbar och vin. Lite tidigare hade vi sett på karneval och njutit sambarytmer.

När vi var mätta på det for vi hem hit och mumsade rabarberpaj och lite mer vin och lite senare ändå for vi hem till dem och skrålade igenom melodifestivalen.

Om den har jag föresten en hel del att säga men det tar jag senare, lovar!

 Lördagen som började både segt och ambivalent blev till slut riktigt, riktigt kul. Tack för det vänner!

Jag har sett att många har tävlingar i sina bloggar där man kan vinna väskor, smink och andra fjortisgrejer. Det ska inte jag ha, jag ska ha en hederlig tävling där ni ska gissa hur många glas jag kommer att krossa idag när jag städar ur hyllan i köket.
Vinsten då? Ja vad ska man hitta på för vinst egentligen. Jo, jag vet, vi har en tävligt om det också!

Idag, på väg hem från jobbet, var jag med om något jag aldrig varit med om tidigare.

På gågatan mellan Forumgallerian och SEB stod det en massa människor och tittade rätt upp i ett träd.

Jag gick närmare men tänkte för mig själv att "mig lurar ni inte, jag ska INTE titta upp jag också så ni får skratta". Jag var alltså övertygad om att det var ett practical joke. Jag gick närmare men sneglade försiktigt upp i trädet, så där försiktigt så att det inte syntes.

Kom närmare ändå och då såg jag att folk stod och fotade rätt upp i trädet. Då tog min egen nyfikenhet över och jag tittade jag också, beredd på att höra skratt!

Jag hörde inget, men jag såg en UGGLA!!

Mitt i stan, i ett träd mellan Forumgallerian och SEB satt en uggla och jag kan lova er att jag blev mycket förvånad. Det kan ju inte vara vanligt att ugglor sitter och har det gott mitt inne i stan, eller?!

Så ja, dagen blev lite spännande i alla fall. Nu på kvällskvisten är det än mer spännande för det är semi i schlager.

Tjing!

Den där vanliga vardagen fortsätter i samma lunk som igår. Det mest spännande idag är lunchen, jag har nämligen inte en aning om vad jag ska äta till lunch. Spännande va?!

Frukost, check. Tvagning, check. Kläder till kyrkan, check. Resten av familjens kläder till kyrkan, check. Maten, klar sen igår och inget behöver handlas idag, clear.
Motionen då? Jo, en timmes walkande, check!
Nu är det bara resten kvar... återhörande.

Jag vaknade upp till ännu en strålande vacker dag. Åt en mumsig frukost, värdig en kostrådgivare, och gav mig ut i skogen. Ja, jag hade preppat mig med allergimedicin först.
Ute i skogen var det helt underbart vackert och det enda sällskap jag hade var fåglarna. Vem behöver iPod en dag som denna?
Nu är jag hemma igen och ska plantera lite violer på baksidan. Visar säkert senare hur tjusigt det blev.