Sjukt här, sjukt där, sjukt everywhere
Det har varit mycket prat och tankar om sjukdomar i det karlströmska hemmet den senaste tiden och än verkar det inte vara slut.
Barnen fick sin vaccinering igår men innan vi bestämde oss för det så var det många diskussioner fram och tillbaka. Till slut fick deras läkare få det avgörande ordet och då blev det vaccinering. Så idag är de lite ömma i armen och en aning trötta. Annars är de båda helt OK.
Förra veckan var min kollega sjuk och jag jobbade som ett litet jordsvin men det gick det också.
Det hostas och snörvlas vart man än går eller befinner sig och jag undrar om man kan freda sig på något sätt.
Som om inte det vore nog så har nu pappa och make Karlström gått och blivit sjuk. Han ligger alldeles ensam hundra mil hemifrån och är både febrig och förkyld. Jag vet inte vad som jag tycker är värst. Att bli sjuk själv eller ha maken sjuk så långt hemifrån? Jag vill ju pyssla om och skämma bort men det är som sagt lite svårt.
Jag vet ju själv hur eländig och liten jag blir när jag är sjuk. Jag älskar att bli ompysslad, få kudden fluffad, bli serverad thé och vatten. Att ha någon som frågar hur man mår och om man vill ha något särskilt betyder så mycket för mig när jag är sjuk.
Naturligtvis vill jag då ge maken den omsorgen också.
Så jag går här hemma och tänker glada och piggnande tankar och hoppas han blir piggare snart.
Puss gubben, krya på dig så fort du kan! ♥
