Mie, det lilla livet!

Medan jag har levt och samlat på mig minnen har bloggen fallit lite i glömska, tyvärr.
Jag förstår inte varför egentligen, för tid finns och lust likaså. Jag älskar ju att skriva, berätta och delge.
Maken har alltid stöttat mig och tyckt om mitt skrivna ord, (tack älskade) och får han som han vill så kommer det snart att spruta en massa skrivet ifrån mig.
Tills dess lever jag livet och skapar nya minnen, vackra minnen.