Mie, det lilla livet!

Nu går det trögt, riktigt trögt för mig.
Jag har supersvårt att komma igång med träningen efter alla veckor av förkylning. 
När jag var sjuk längtade jag efter träning. Nu när jag kan träna gör jag det inte trots att jag inte mår bra av att hoppa över träningen.

Hur kan jag vara så jäkla dum?

Jag har alltid sagt till andra att de ska sluta känna efter utan bara köra på vid de tillfällen de hamnar i en träningssvacka. Gå till träningen trots att det bär emot, väl där går det ju som en dans och efteråt finns varken motstånd eller ånger i kroppen.

Jag undrar dock varför jag inte lyssnar eller lyder mina egna råd?
Nä, nu skiter jag i det här, packar träningsväskan och ger mig av till jobbet. Efter dagen idag ska jag träna!
BTW, det lär jag behöva. Idag vankas både utelunch och fika så träning behövs, tro mig!