Mitt inlägg är nominerat
Rösta kan ni göra här!
Bra men fel
Jo, jag tycker att Anna Bergendahl gjorde ett bra jobb igår, låten var bra. Men jag tror inte att den är en låt som kommer att klara sig i den stora finalen, inte alls.
En fingervisning om det fick vi redan i går kväll när de sex utländska jurygrupperna sagt sitt. Då var Anna inte bättre än sjua och i ledning var Salem Al Fakir. Den ledningen behöll han även när de svenska jurygrupperna lagt sina röster. Men sen kom då tittarnas röster och då vann hon till slut.
Kruxet är ju det att i finalen i Oslo kan vi svenska tittare inte rösta på eget bidrag utan det är just, för oss, utländska jurygruppen som kan det. Men frågan är om det kommer att göra det? Nä jag tror inte det, tyvärr!
Bäst av alla var trots allt Dolph och jag ger mig 17 på att han kommer att dyka upp på Allsång på Skansen i sommar!
bilden är från SVT
F
Då var det så äntligen dags för dagen F som i FINAL. Nej, jag pratar inte bandy eller elitserie, de finalerna får vi vänta på ett tag till. Jag pratar FINAL som i Melodifestivalfinal!
Nu dammar vi av svandunen en gång för alla. Fäster paljetterna som håller på att trilla av och putsar strassen så det riktigt blänker och gnistrar precis som de ska en kväll som denna.
För er som inte kommer ihåg eller vet vilka som gått till final kommer en liten, men naggande god, lista!
“We can work it out” med Andreas Johnson. Ska jag vara ärlig kommer jag inte ihåg den alls. När jag läser titeln så tänker jag på en helt annan låt som workar out med Beatles!
”This is my life” med Anna Bergendahl är med. Den kommer jag åtminstone ihåg hur den går och ja, jag brukar andas den, stötvis. För sjunga den går inte, man andas den! Låten är uppskriven som fasen men jag tror inte riktigt på den. Visst har tjejen pipa så det räcker, men låten räcker inte.
“You´re out of my life” med Enrique Iglesias.. förlåt, Darin menar jag ju! Hade jag varit 15 år och nykär hade den fungerat på mig. Men inte nu, jag har hört den förut!
”Manboy” med Eric Saade. En klämkäck sak som är jäkligt tjatig. Dock har sonen börjat sjunga den men med en lite annan text… Manboobs heter den då och det är kanske inte så smickrande. Men det är heller inte låten!
”I did it for love” med Jessica Andersson. Ja ni, vem har inte diddat it för kärlek? Är låten vacker? Ja, lite då. Passar den här? Nä!
”Unstoppable” med Ola. Jag har sagt det förut och jag säger igen. Jag skiter fullständigt i hans Nathalie. Byt brud, byt låt, byt ut!
”Jag vill om du vågar” med Pernilla Wahlgren. Visserligen är den låten det närmaste man kan komma en schlager den här gången och för att få tillbaka schlager och glamour i tävlingen hoppas jag på den. Men jag tror knappast att jag får som jag vill eftersom låten egentligen inte är bra!
”Keep on walking” med Salem al Fakir växer varje gång jag hör den. Jag gillar den mer och mer och det beror INTE på att jag bott i Salem! Tydligen ska han få lite draghjälp i kväll och jag hoppas det blir just draghjälp så det inte blir hjälp till stjälp i stället.
”Kom” säger Timotej men jag håller inte med. Dessutom är jag allergisk mot bland annat timotej, det har jag till och med papper på!
”Hollow” med Peter Jöback passar i viken Musical som helst men inte här även om den ger mig ståtrosa understundom.
Så, vem vinner då? Ja ni, inte f*n vet jag men jag hoppas på Salem Al Fakir!
Ansvar och roller
Igår ringde barnens fader och meddelade att hans yngre barn var magsjuka och därför kunde inte hans äldre barn komma dit i helgen som planerat.
Det är väl OK att han inte vill smitta sina äldre barn med något magsjukt. Men det jag undrar surt över är varför han inte ens kan diskutera det med mig, barnens mor?!
Hur kommer det sig att det helt plötsligt blir mitt ansvar att ta hand om barnen? Borde inte han åtminstone fråga mig om jag över huvud taget är hemma i helgen?
Tack och lov så har jag inte något planerat annat än att ha en "jag-helg". Den är i och för sig nog så viktig men absolut inte viktigare än mina egna barn.
Något jag nu förutsätter är att den dagen jag själv blir sjuk kan jag också säga till barnen att "nej, ni kan inte vara hemma nu, ni måste åka till pappa!"
Men ärligt, det sista tror jag inte på själv. Jag har allt ansvar och alla roller, jag är ju inte "umgängesförälder"!
Blä
Jag är trött, jag är inte på topp alls och ständigt sugen på något salt. Jag är fumlig, jag är luddig i skallen och svullen i kroppen.
Jag tycker inte om att vara i den här delen av min kvinnocykel!
...
Här har det stått mer än stilla under de senaste dagarna. Jag pratar om bloggandet alltså! I det riktiga livet, utanför bloggen händer det saker och ting.
Det har hänt stora saker, både roliga och tråkiga. Det har verkligen varit några dagar som har varit uppåt och nedåt. Hemma i det karlströmska hushållet i Uppsala flyter det på bra på alla sätt och vis. Dottern lever fortfarande på ruset efter Tokio Hotelkonserten och sonen kockar vidare och när han inte gör det så är det WoW som gäller.
Mie´s toppform rullar vidare allt starkare för varje dag som går. Starkare och mindre, bra kombination!
I det karlströmska skolrummet i Övertorneå händer det en massa roliga saker och ting men det berättar jag mer om en annan gång.
I mitt jobbliv flyter jobbandet på men tyvärr har jag en vän och kollega som gick bort i helgen. Det hela hände utan minsta förvarning och det har varit tungt. Så med kärlek och saknad, vila i frid.
Jag minns gårdagen
Jag minns det som igår... oj, vad jag njöt!
Varmt, soligt och gnistrande vitt.
Snö, snö och snö.
Snön smälter i solen och det tycker jag om.
Nu är de här
Så är då dotterns stora, mest lyckliga dag här. Det är dags för henne att se Tokio Hotel!
Hon har fått vänta i två år på den här dagen. När hon fyllde 14 fick hon biljetter till en konsert med killarna med då blev den tyvärr inställd. Sen dess har hon längtat och trånat som en tok.
Men som sagt, nu är dagen här och redan i förmiddags åkte hon och hennes kamrater till Globen för att försöka få se dem innan konserten.
Senast jag pratade med henne så hade hon träffat en massa fans. Ett par av dem hade till och med sett killarna när de var på väg från turnébussen in till Globen.
Linda och hennes kamrater kan åtminstone skryta med att de har sett, och jagat, både Bill och Toms hundar!
Den stackars karln som var ute och rastade hundarna blev rädd och sprang iväg när skocken brudar kom efter honom, eller rättare sagt hundarna! Så han sprang iväg med en jäkla fart.
Jag tycker det verkar härligt att vara så intresserad, galen i och beroende av en grupp. Jag har aldrig varit på det viset, aldrig brunnit så mycket för något, tyvärr.
Tänk att ha något som får dig att reagera med alla tänkbara och otänkbara känslor. Att vara så uppfylld av något så mycket att du svävar fram.
Tänk sen hur det känns att äntligen få se och höra dem! Det är nog nästan som att vara riktigt kär och äntligen få den där pirriga kontakten med den man har kär. Härligt!
Avsked
Trots att jag och maken fick några extra dagar tillsammans har tiden gått alldeles för fort! Nu är han på väg till Övertorneå igen och det är inget jag skriver med glädje.
Den här gången var det extra jäkligt att säga ”hej då”. Mycket jobbigare än tidigare och nej, jag vänjer mig aldrig!
De som tror och säger att ”det är bra att få längta lite efter varandra” har nog aldrig levt åtskilda en längre period. Högst en helg tippar jag på!
Det har varit jäkligt många gånger att leva åtskilda. Jag har fått se sidor av oss båda jag inte ens visste att vi hade från början.
Men som sagt, nu är det inte många avsked kvar för oss. Snart är han hemma igen, hemma på riktigt!
Ny idé
Idag när jag var in på pressbyrån för att värma mig en smula tittade jag igenom tidningsutbudet. Jag var ute efter en speciell tidning men nej, denne speciella tidning fanns inte.
Jag hittade tidningar i alla genrer, både möjliga och omöjliga.
Det fanns en uppsjö av PC-tidningar av alla olika slag. Photoshop hade en egen tidning och X-box 360 likaså.
Det fanns tidningar som berättar om hur man ska göra för att få en fit kropp, hur man går ner i vikt eller upp i vikt.
Träningstidningar och mattidningar till förbannelse.
Vill man lära om djur och natur fanns det tidningar för det ändamålet. Hur man går tillväga för att bygga ett eget JAS fanns kanske inte men andra knep och knåp fanns.
Däremot fanns inte det jag letade efter så nu ska Karlström ge sig in i tidningsbranschen. Jag har folk kring mig som sitter inne med både sakkunskaper och annat som kan vara bra att ha. Men det är jag, enbart jag, som sitter inne med en bra idé.
Jodå..
Det har blivit lite gjort här hemma i helgen! Det trodde ni inte va?!
Mmmm, så goda de blev!
Slaskigt
Jag trodde väl aldrig att jag skulle njuta så av slask och smutsig snö, men oj vad jag njuter!
Så här vackert var det ute idag vid lunchtid!
Hemmahelg på gång
Tänk att det redan är dag före fredag. Den här fredagen är inte vilken fredag som helst i det karlströmska hemmet. Det är fredagen som betyder hemmahelg för make Karlström. DET är något jag sett fram mot och helgen ska jag vårda ömt, tro mig.
Nu hoppas jag bara att torsdagen går fortare än fort så det blir fredag!
Välkommen hem älskade
...
När jag gick min kostrådgivarutbildning fick jag smeknamnet vågen för att jag var så klockren på att gissa vikten på de olika livsmedlen. Jag kan säga att den förmågan är helt borta nu.
Jag var och handlade nyss och skulle ha en del rotfrukter och försökte handla de mängder jag skulle ha och inget mer. Det gick käpprätt åt helvete för att tala klarspråk.
100 gram gul lök blev till 405 gr
400 gr morötter förvandlade jag till 545 gr
600 gr potatis skulle jag ha men kånkade hem 1´365 gr
Kålroten blev fem gånger så mycket än jag skulle ha. Men där skyller jag på att det bara fanns hela kålrötter!
Ja ni mina gamla kursare, det är dags att döpa om mig nu.
Ljust, äntligen lite ljus
Nu börjar det verkligen märkas att dagarna blir längre och ljusare och glad för det är jag.
I går kväll när jag gick från jobbet vid femtiden var det fortfarande ljust. I morse vid sjutiden var det ljust som på dagen. Jag njuter av varje sekund det är ljust och försöker sticka ut näsan lite då och då för att få gotta mig lite.
Tänk om det trots allt blir en vår i år också!
